Search

Andningens betydelse i yoga

Andning är liv. Med vår andning kan vi reglera så mycket. Det går inte att vara stressad och samtidigt andas lugnt. Om vi vänjer oss vid att vi kan ta hjälp av andningen i i stort sätt alla situationer som känns jobbiga, nervösa, stressande och svåra, så kan vi hitta harmoni i livet.


Andningen är vårt viktigaste verktyg till god hälsa.

Med djupa och lugna andetag blir ditt PH-värde mera basiskt. Nervsystemet och hjärnans alla funktioner lugnas ned och balanseras med djupa andetag. Vårt endokrina system, vår matsmältning och blodomloppet balanseras, så att näringsupptaget förbättras.


Ytliga andning hänger väldigt mycket ihop med mycket tänkande och stress. Om vi vänjer kroppen vid att andas ytliga andetag till stor del under dagen medför det också att kroppen utsätts för mycket spänningar.


När vi andas lugnt skickas signaler till bindväven, som är den sammanhållande vävnaden i kroppen, och den förstår att den kan slappna av. När vi känner oss spända och stela är det alltid bindväven som drar ihop sig. En muskel kan inte i sig vara stel. En muskel är som en geleartad massa. Om inte bindväven höll ihop muskeln skulle muskeln bara flyta ut och inte gå att använda. Bindväven finns i stort sett överallt i kroppen. Den omger varje muskel och även de olika muskelcellerna inuti kroppen, den utgör våra muskelfästen, den finns inuti organen och utanpå, den håller ihop kroppen helt enkelt. Om bindväven hela tiden jobbar med att hålla ihop oss i stressläge stelnar den så småningom till och det är det som vi upplever som stelhet.


Vi är alla olika och har således olika spänning från början i våra vävnader. Det hänger ihop med vår personlighet och de olika elementens närvaro i våra kroppar och sinnen. Vissa är mera stela och andra mera rörliga. Genom att fokusera på andningen blir koncentrationen hög blir det också enklare att göra olika yogaställningar. Andningen är dock alltid viktigare än själva ställningen. Så fokus i yoga bör inte ligga på att prestera fram en ställning, då kan man både skada muskler och bindväv. Det finns en sutra som beskriver hur känslan ska vara i en ställning och det kallas För Sthira Sukam asanam. Det betyder stadig och bekväm. En spänd kropp med ytlig andning som försöker prestera fram en ställning uppnår aldrig stadighet och bekvämlighet.


Andningen hjälper med så mycket. Vi blir också mera närvarande. När vi blir det blir det också lättare att lyssna in på kroppens signaler. Kroppen vill oss alltid väl. Lyhördhet och följsamhet är två huvudkomponenter som hänger ihop. Om vi försöker vara följsamma utan att lyssna på kroppens signaler då blir följsamheten avhängig av vad vi tänker att vi ska prestera. Följsamheten ska inte komma från någon önskan om att prestera något utan från en önskan om att uppnå harmoni och balans.


Det går inte att tävla om vem som är mest närvarande. Det går heller inte att kopiera andras andning. Jämförelse i yoga blir därför helt meningslös. Hur en ställning ser ut på utsidan säger ingenting om vad som försiggår inombords. En van och erfaren Ashtanga yoga lärare kan se om en utövare forcerar sin ställningar eller om ställningarna utförs med hjälp av andningen.


En nybörjare presterar i princip alltid fram sina ställningar, därför är det viktigt att inte göra för många ställningar i början tills andningen har lugnat ned sig. Rörelse och andnings ska harmonisera. Det kan ta ett tag. De flesta tycker det är svårt att få luften att räcka till i Solhälsningarna som vi börjar träningen med. Särskilt Solhälsning B brukar upplevas som en utmaning. Av den anledningen rekommenderar jag varmt att man tar det lugnt inledningsvis. Det finns ingen vits med att undervisa på ett sätt där man så att säga ska försöka få folk att hänga med, som om det vore något sorts Friskis och Svettis pass.


Andningen utvecklas gradvis hos alla. Den varierar också från dag till annan beroende på hur dagen har varit. De flesta som börjar med yoga, börjar på kvällen och då har man en hel dags tänkande i sig och det är inte alltid så lätt att med en gång landa i lugna andetag ihop med rörelserna.


Vårt tänkande är oftast som lugnast på morgonen och därför är det då också lättare att lyckas andas lugnt.


Med nya utövare stannar jag upp mycket i ställningarna, så att de får tid att undersöka och bekanta sig med andningen. För det är ofta så att många får problem med att andas när det ska koncentrera sig på hur de gör det. Jag vet inte hur många gånger jag har fått höra att någon tycker att andningen är svår eller att de inte får tillräckligt med luft. Alla upplevelser av svårigheten med andningen beror på mycket tankar och på grund av det en rastlöshet. Man brukar inom yogan prata om vårt tänkande som en rastlös apa som hoppar från gren till gren hela tiden.


Vi tänker så mycket. Hjärnan är bra på det. Det går inte att säga åt hjärnan: Sluta tänk! Den kan inte göra något med en sådan instruktion. Om vi vill släppa tänkandet och landa mera i nuet behöver vi koncentrera oss på något. Koncentrationen på andetaget är ett av de mest effektiva sätten.


Lugnande andning ska ske genom näsan. När vi andas utan att tänka på det andas vi oftast genom näsan, så det är inget onaturligt i sig. Vad som kan kännas svårt med andning genom näsan är när vi gör ställningar. De kan innebära fysiska ansträngningar och när vi anstränger oss fysiskt är det vanligt att öppna munnen. Särskilt när den fysiska träningen innebär pulshöjning.


Yoga träning kan inledningsvis upplevas som pulshöjande, men målet är att den ska vara pulssänkande. När ställningarna blir stadiga och bekväma och kroppen lätt och smidig i rörelserna då är pulsen låg även när svåra ställningar utförs.


Om det är så att man vill få ett beständigt resultat smidighetsmässigt sätt, är den bästa vägen att försöka släppa på spänningarna i de olika momenten och istället andas djupare. Då blir kroppen mera följsam.


När vi tränar på att andas medvetet är det också bra att tillåta sig att låta. Om man hör sina egna andetag så medför det i sig att man får en lugnande effekt på hela kroppen och sinnena. Det behöver inte vara ett högt ljud, bara så pass högt att man hör det själv. Och ljudet ska inte komma från näsan, utan från svaljet. Inom AShtanga yoga kallas det för fri andning. I många år trodde man inom AShtanga yoga traditionen i väst att den andningsteknik vi använder ihop med övandet på ställningar kallas för Ujjayi pranayama, men det var ett missförstånd.


På någon frågestund med Sri K Pattabhi Jois ska en elev ha frågat honom om andningen möjligen kallades så och då svarade han bar Yeah yeah. Hans barnbarn Sharath Jois har dock vid upprepade tillfällen talat om för oss elever att det inte handlar om Ujjayi andning. Ujjayi andning ska inte utföras ihop med några rörelser alls. Det står det till om med om i Hatha Yoga Pradipika. Ujjayi är en metod där du smalnar av passagen i svalget både på in och utandning. Det blir mycket ansträngt och det är viktigt att man sitter eller ligger helt stilla när man övar på den tekniken.


Det finns många andningstekniker och reningstekniker genom andning. För att ett andningsteknik ska få kallas Pranayama behöver den innehålla andningsuppehåll eller Kumbhaka som det kallas. Om den inte innehåller Kumbhaka, då är det en Kriya, dvs en reningsteknik. Fri andning som vi använder i Ashtanga yogans praktiska metod är således en Kriya. Hela första seriens ställningar ihop med andningen kallas för Yoga Chikitsa. Det betyder Ygoa Detox. Den första serien renar alla våra organ och hela vårt endokrina system. Till viss del renar det även våra nerver och energikanaler och dessa renas ännu mera i den andra serien sedan.


Det är inte bara för den nye utövaren som andningen kan vara svår. Även för den vane utövaren. Det kan vara olika från dag till dag. Ibland är vissa ställningar svåra att göra och då är det också svårt att andas djupt och lugnt. Det hänger ofta ihop. Så länge en utövare fortsätter att lära sig ställningar, kan man i samband med att man får en ny ställning också möta på svårigheter med andningen.


Andningen är vår mätare i allt. Den visar oss om vi är närvarande eller inte, om vi är lugna eller stressade, om vi kan koncentrera oss eller om tankarna hela tiden dyker upp och stör och tar oss iväg till en annan plats.


De djupa andetagen ger oss energi, eller Prana som vi kallar det inom yogan. Man brukar säga att vi föds med ett visst antal andetag och ett visst antal hjärtslag att tillgå. Om vi hela tiden andas ytligt så slår hjärtat snabbare. Vill vi leva ett långt och hälsosamt liv förespråkar yogan lugna och djupa andetag.

Det här går lite emot all filosofi kring fysisk träning som handlar om att det är bra för hälsan med pulshöjande träning.


Kanske är det så att nu när vi idag lever i ett så stressande samhälle och många därför andas ytligt större delen av dagen, att vi har större nytta hälsomässigt av att träna på att fördjupa vår andningen än att satsa på pulshöjande aktiviteter.


Det som också händer när vi andas djupt är att diafragman rör sig nedåt mot de inre organen i magen. Diafragman är vår andningsmuskel. Den är som en tunn hinna och den ser ut lite som en kupol eller ett utslaget paraply. Den fäster i ländryggen och i de nedersta revbenen och går upp in under bröstkorgen ända upp till hjärtat. När vi fyller lungorna med luft pressas diafragman ned och når först binjurarna som är de körtlar som sitter ovanpå våra njurar baktill strax under revbenen. När binjurarna får massage lugnar hormonproduktionen ned sig. Binjurarna jobbar ofta mycket hos oss människor idag. De producerar våra stress hormoner kortisol och adrenalin. Att hela tiden producera dessa hormoner för att vi stressar så mycket gör så klart binjurarna trötta. När vi andas djupt och diafragman går ned får de alltså lite lugn och ro. Det är otroligt stärkande energimässigt sätt. Binjure trötthet är väldigt vanligt i dagens samhälle. De djupa andetagen kan avhjälpa de problemen. Vid utmattning och utbrändhet har binjurarna fått utstå ett alldeles för hårt arbete. Bästa läkningen är djupa och lugna andetag med regelbundenhet.


Bandhas är också viktigt att använda ihop med andningskontroll. Det går även att fokusera på dessa bandhas med fördel utanför mattan.


Mula Bandha eller rotlås som det också kallas är den muskelkontraktion som sker genom att vi drar upp anus upp mot svanskotan. När vi gör det följer alla andra små muskler i öppningen av bäckenet med. Att krama om svanskotan ger en otrolig kraft till lyft av Prana. De tre största energikanalerna startar just där. De heter Ida, Pingala och Sushumna. Den sistnämnda går genom ryggradens mitt, Ida går på vänster sida och Pingala på den högra sidan.

Man brukar säga: Always Mula Bandha. Med det menar man att vi ska försöka hålla Mula bandha under hela träningsstunden på ställningar, inte bara när vi andas in som många felaktigt tror. Med Always menar man faktiskt också att det är jättebra att använda detta bandha dagligdags så mycket som möjligt. Det är enligt yogan det mest effektiva verktyget för att släppa stress. Det går nämligen inte att tänka särskilt mycket med man gör lyftet. Och mycket tänkande betyder också mycket stress.

Prova själv när du känner dig stressad att lyfta upp detta bandha och ta några djupa andetag. Se vilken effekt det har på dig.


Uddiyana bandha eller maglås som det också kallas, hittar vi strax under naveln. Att dra in buken inåt och uppåt på samma gång är att använda detta bandha. Man kan tänka sig att man kramar om ländryggen därinne. Även om det inte riktigt händer, så upplever i alla fall jag den visualiseringen som mycket kraftfull.

Detta lås hjälper också Pranans färd uppåt. Låset gör också kroppen lättare och mera flygande mellan rörelserna.


Jalandhara bandha eller halslås. Detta lås används enbart i några ställningar såsom de uppochnedvända skulderstående ställningarna och i den första sittande ställningen i första serien samt i Lotusställningen, Padmasana.

Detta lås hjälper också energin och balanserar även vår sköldkörtel som sitter precis i halsgropen. Man aktiverar detta lås genom att dra in hakan något och håla den stilla där.


9 views
 

©2020 by Åhus Finest Yoga. Photos by Pierre Ekman & Rickard Gunnarsson